Telia vill skapa nya monopol

Flera tidningar (bla Expressen) skriver idag om Telias stora statsningar på fibernät. 15 miljarder ska satsas under de kommande åren påa tt förbättra fiberinfrastrukturen och att köpa kommunala stadsnät står tydligen högt på dagordningen.
Men om nu Telia finner så god lönsamhet i dessa nät – ska vi inte fortsätta äga dem själva och behålla vinsterna? Och vad är konsekvensen av ett ett kommersiellt monopol?

Först en öppen dörr som måste slås in igen: Telia ÄR inte Televerket. Vi är visserligen – tillsammans med våra finska grannar – storägare, men nästan en fjärdedel av ägandet finns utanför våra länder. Telia är på samma marknad som alla andra och måste således sätta lönsamhet framför samhällsnytta (även om dessa båda ofta sammanfaller).

Sedan ännu ett konstaterande: De fibernät som byggs – framförallt på landsbygden – blir väldigt starka monopol. Visserligen är hyfsad mobiltäckning en av utbyggnadens följder, men för den krävande digitala kommunikationen i TV och internet så är det fibern som blir allenarådande när det gamla telenätet monterats ner. Har det då betydelse vem som äger den fibern? Om det är en förening, en kommun eller ett kommersiellt bolag? Det är en viktig fråga – som dock saknar ett givet svar.
Hur påverkar det priser och utbud om vi frivilligt skapar ett kommersiellt monopol i våra kommuner och regioner? Att vi får en stabil aktör som klarar av att sköta och utveckla nätet? Eller att vi får ett företag som sätter spelreglerna som vi bara måste finna oss i?

Några jämför med elnäten som ju byggdes av bybor och kommuner, men som sedan såldes/överläts till det som nu är de stora, multinationella bolagen. Var detta en bra affär för säljarna? Hade de vinster som idag hamnar i storkapitalets fickor istället kunnat gå till idrottsföreningar eller till skolan och omsorgen?
Jämförelsen låter sig göras, men är delvis haltande eftersom en stor del i eljättarnas affär är storskalig överföring av elkraft – medan de mindre ledningarna till varje kund är betydligt mer olönsamma.

Många kommuner – inte minst i Värmland – skriver avtal med Telia om fiberutbyggnad. En del för att de är ideologiskt övertygade – andra för att de känner att de inte har något val. De som säljer sina nät till Telia får därför vara beredda på att Telia ska ha tillbaka det de gav – plus ränta.

En annan fråga som blivande säljare till Telia måste ställa sig är: Om nu detta företag med höga avkastingskrav så gärna vill ha våra fibernät att de till och med skriver köpekontrakt innan näten är byggda – ska vi då inte åtminstone testa att faktiskt äga dem själva?

Annonser
  1. #1 av Torbjörn Dittmer på 27 april, 2014 - 15:25

    Risken måste vara uppenbar för alla. Äger man inte fiberkabeln gemensamt allternativt via kommunen, kommer den privata ägaren, läs Telia, att vara den som beslutar om utbudet i kabeln. Man kan dessutom räkna med att priset blir väsentligt högre. Det bolag finns inte som inte vill ha avkastning på en investering. Det innebär att vill man ha kontroll över kostnader och utbud måste man ta hand om ägandet också.

  1. Telias monopol, del 2 | Fiberbloggen

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: